Sommar

 ”Den kan typ flippa ur”.

Det började på måndagskvällen. Hon hade varit hos en annan kompis hela dagen och när hon kom hem berättade hennes pappa att morbror hade försökt få tag på henne. ”Någonting om hundvakt”. Hon sprang nästan upp, men försökte att inte verka allt för angelägen när hon kom halvsvettig in på tomten. Morbrors sommarstuga låg bara fem minuters gångväg från hennes hus, så det tog inte lång tid. De skulle resa bort i tre dagar. ”Så det vore väldigt bra om du kunde vara hundvakt”. Hon riktigt kände hur kinderna stramade och hur hela tandköttet blottades när hon log, det kunde inte vart en vacker syn. Men det gjorde inget. Hon var lycklig. Hundvakt. I tre dagar!

Först senare kom hennes mamma med idén att hon och hennes kompis kunde flytta in i morbrorns sommarstuga med hunden. Hon ringde och frågade om det gick bra och han svarade att ja, det gjorde det. Först vid elvatiden på kvällen möttes de vid stugan. Hon, kompisen och hunden. De satt uppe och pratade länge. Som de alltid gjorde. Det är konstigt hur man kan träffas så ofta, babbla så mycket och ändå ha saker att prata om. Nu diskuterade de magi och magiska väsen.

De somnade i alla fall och vaknade först vid ettiden och gav hunden frukost och släppte ut den på tomten. Huset låg ändå mitt i skogen så det gjorde inget. Bortsett från en promenad med hunden och frukosten så låg de i bäddsoffan till klockan var  fyra. De gick hem åt varsitt håll för att duscha och byta om. Hon tog hunden till kompisen så hennes familj kunde passa den i några timmar och så gav de sig av för att träffa några vänner. De missade bussen men lyckades få skjuts in till staden.

Halv tolv var de vid kompisen igen och hämtade hunden och gick tillbaks till sommarstugan. De gick genom den ljumna sommarkvällen och pratade. Hunden gick lös och hittade några rådjur och en hare att jaga. När de kom fram satte sig kompisen för att rita och hon satte sig i bäddsoffan, bland de fluffiga täckena och läste. Så var det alltid. Kompisen älskade att teckna och få ner sina tankar i bild. Själv föredrog hon att läsa, fast allra helst att skriva. Det var hennes grej och hon visste att hon var bra på det.

Nästa morgon släppte de ut hunden och gav den frukost igen medan de låg kvar och drog sig. Hon läste lite. De gick en promenad och började prata igen, om sommarstugor och sommarminnen den här gången.

Tillbaks i stugan fick de besök av hennes mormor och några av hennes vänner. De skulle få se stugan, men åkte strax igen. Tjejerna lekte med hunden tills de gick in igen. Nu var det verkligen sommar. Solen sken. De var lediga. Fria. Det var klibbigt varmt. Flugorna surrade. Musik spelade ur högtalarna och varenda låt som kom var helt enkelt perfekt. De pratade om att skriva och att måla. Jämförde dem som många gånger förut.

”Jag vill skriva en novell! Nu. Om sommaren.” ”Men gör det då, döp den till sommar.” ”Men vad ska den handla om?” ”Vad som helst, den kan typ flippa ur.”

Så hon satte sig ner och började skriva. ”Det började på måndagskvällen…”