Nej, jag är inte död

Men bra nära.. I måndags lämnade jag skolan när vi slutade (tolv) för att åka till Annas skola (som tydligen låg fyra minuter från min skola?!) och sitta med på hennes lektion. Jag var helt utmattad när jag kom, trots att vi slutat så tidigt, men det var gaalet värt det eftersom jag fick träffa bästaste Anna. Men när jag kom hem bröt helvetet lös. Jag frös och snorade och hade ont i halsen och var helt slukörd. Det kändes som om jag sprungit ett maratonlopp och grät för att jag mådde så dåligt. Så igår och idag har jag fått stanna hemma... Känner mig som världens största svikare eftersom vi har grupparbete-redovisning idag som jag missar. Först hade jag tänkt att åka till skolan endast till svenskan som är mellan ett och halv fyra för att kunna vara med och göra redovisningen, men när jagtänkte efter så insåg jag att det skulle innebära att jag fick ta tio-bussen till skolan och komma hem först vid sex. Alltså åtta timmar hemifrån för att vara i skolan två och en halv. Med feber. Det fick bli ett nej...
 
Här hemma har jag blivit behandlad som en kung av mina föräldrar som kokat te åt mig och bäddat in mig. SJälv har jag under mina piggare stunder gjort klart fyra (redan halvklara) julkallendrar och kollat på julmysiga saker på TVn. Inte helt illa!
 
Övrigt har jag precis pratat i telefon med syster en timma och hon har berättat om hur mycket hon saknar mig och vill komma ner och julmysa med mig framför gamla julkallendrar. Hon berättade att när hon väl kommer ner (18e december) så "lyfter vi inte arslet från den där soffan förens vi sett klart allt vi brukar se under november-december". Inga protester från min sida!
 
Ledsen för galet långt inlägg men nu vet ni iallafall hur det är med mig. Nu när jag inte är döende längre kanske jag kan uppdatera lite mer så ni slipper fler sånna här inlägg :)
 
De fyra julkallendrarna.. Men mer kan jag inte visa för då kommer folk fatta vilka de är till..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0