När jag satt på bussen hem såg jag ut genom fönstret och tänkte herregud vad skönt det skulle vara att jogga. Men eftersom jag vart krasslig i veckan och att mitt knä dampar sen zumban i måndags så var det av kartan. Men när norrmännen sen messade och frågade om jag ville följa med på Aerobicsen kunde man ju faktiskt inte tacka nej! Så jag struntade i näsan och bandagerade knät, och nu har jag skuttat runt i Adelsö hembygdsgård en timme i ren lycka. Fett värt.Vi får bara hoppas att det fortsätter vara det imorgon hehe..